Transmissionsnätet utgör grunden för elförsörjningen i Sverige. Det består av cirka 16 000 km kraftledningar, över 175 transformator- och kopplingsstationer, samt internationella förbindelser med både växelström och likström. Transmissionsnätet kan liknas vid motorvägar där elektriciteten transporteras runt i landet.

Sverige har delat upp landet i olika elområden sedan 2011, vilka betecknas som SE1, SE2, SE3 och SE4. Dessa områden sträcker sig från norr till söder, där SE3 motsvarar Svealand, inklusive Stockholm. Elområden används för att hantera fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar, i transmissionsnätet. En flaskhals uppstår om det exempelvis finns ett överskott av el i norra delen av landet (SE1), som försöker färdas till södra delen (SE4) där det råder elbrist. I motorvägsexemplet kan detta liknas med köbildning där det blir stopp på grund av att för många bilar försöker nyttja motorvägen samtidigt. Eftersom elen handlas på den avreglerade elmarknaden uppstår det olika priser beroende på vilket elområde man befinner sig i. Flaskhalsar uppstår när nätet inte kan överföra tillräckligt med el för att möta marknadens efterfrågan.

Under 2022 producerades cirka 170 TWh el i Sverige och det förbrukades 138 TWh. Alltså såldes det 33 TWh under året. Vattenkraft och kärnkraft står för den största delen av elproduktionen och svarar tillsammans för ungefär 70% av den totala produktionen. Resterande andelar av elen genereras från bland annat vindkraft, värmekraft och solkraft. Solkraften har växt med 75% under 2022 och fortsätter att växa, men trots det stod den för ungefär 1% av den totala elproduktionen 2022.

Elmarknaden i Sverige är en del av den nordiska elbörsen Nord Pool, där ett givet pris betalas för elen vid förbrukning, till exempel när man använder ugnen, tvättmaskinen, laddar mobilen eller tänder lamporna. För varje timme köps och säljs el på denna marknad, detta pris kallas spotpris och varierar beroende på utbud och efterfrågan. Priset är vanligtvis högre under perioder med hög efterfrågan och lägre under perioder med lägre efterfrågan. Som konsument är det vanligt att man har ett elavtal med en elgrossist som sköter handlandet åt en. Däremot som producent behöver man ett nytt elhandelsavtal för att kunna sälja på elbörsen. Detta gäller alla som vill sälja solenergi på elmarknaden.

Eftersom den svenska elmarknaden präglas av fri konkurrens påverkas spotpriset huvudsakligen av utbud och efterfrågan. Makroekonomiska faktorer och omvärldshändelser spelar också en stor roll för priset. Till exempel kan kallare väder leda till högre efterfrågan på el för uppvärmning av bostäder, eller så kan starka vindar dra ner priset då det drar upp vindkraftsproduktionen. Det finns även en viss statlig reglering och lagstiftning, inklusive olika skatter, som påverkar de rådande elpriserna.